Ur solen i skuggan (17/2 2009)
Jag skulle gå på promenad.
Ta en sväng runt sjön.
Åtta minus, strålande solsken.
Perfekt.
Men benen bär mig inte.
Trodde jag skulle orka, jag gjorde ju det i går.
Tårarna bränner bakom ögonlocken,
fryser till is när de når mina fransar.
Solen känns som ett hån.
Så jag vänder den ryggen, kliver in i skuggan.
Där känns det bättre. Lite.
Styr mina steg hemåt istället.
Jag får prova på solen igen, en annan dag.
Kanske i morgon.

Februarisol (20/2 2013)
Jag går runt sjön i morgonljuset.
Den nypistade gångvägen ligger randig framför mina fötter.
Skidspåren på väg att dras upp på nytt.
Föret kommer bli perfekt.
Solen värmer i nacken, fåglarna sjunger glatt från träden.
Låter tankarna vandra, lyfta.
På barnens friluftsdag. Middagsmaten.
Kvällens altrep. Morgondagens jobbuppdrag.
Minns februaridagen för fyra år sedan.
Vädret påfallande likt.
Tänk att fyra år kan kännas som en livstid.
I eftermiddag packar jag matsäck och hämtar barnen.
Varm choklad och kladdkakemuffins.
Jag ler åt livet.